Hoppa till huvudinnehåll

Kort om vad autism är

Autism är en funktionsnedsättning som påverkar hjärnans sätt att hantera och bearbeta information. Personer med autism kan ha svårt att tolka sociala signaler och föredrar ofta fasta rutiner och förutsägbarhet. De kan också ha specifika intressen och vara särskilt känsliga för sinnesintryck som ljud, ljus eller beröring.

Orsaken till att en person får autism är ännu inte helt klarlagt. En av de främsta orsakerna tros vara ärftlighet. Även miljömässiga faktorer kan spela en roll, såsom komplikationer vid födsel, påfrestningar under graviditet eller i tidig utveckling.

Symtom vid autism

Autism yttrar sig på olika sätt hos olika personer beroende på ålder, begåvning och vilken grad av autism man har. Här är några symtom som du kan uppleva om du har autism:

  • Du har svårt med socialt samspel och har till exempel svårt att inleda eller upprätthålla samtal.
  • Du har behov av rutiner.
  • Du upplever ofta motstånd mot förändringar.
  • Du upprepar beteenden i form av kroppsrörelser eller repetitivt tal där du till exempel vrider dina händer, vaggar fram och tillbaka eller säger samma fras om igen.
  • Du har nedsatt motorik.
  • Du har specifika intressen som tar mycket av din tid.
  • Du är känslig för olika intryck som ljud, ljus, smak, konsistenser eller beröring.

Hur brukar det gå till när du får diagnosen?

En psykolog eller barnpsykiater gör ofta utredningen för autism. Utredningen brukar inkludera samtal och intervjuer med dig och en närstående, samt observationer och olika tester.

I utredningen bedömer man symtomen baserat på kriterierna för autism och hur de påverkar ditt beteende i olika miljöer och situationer. För att uppfylla kriterierna för en diagnos ska symtomen påverka dig i minst två olika miljöer och innebära en funktionsnedsättning i vardagen. Det kan vara i relationer, hemmiljö, arbete eller skola.

Autism har du hela livet. För en del personer märks symtomen tidigt och man kan då få diagnosen vid två till tre års ålder. För andra märks symtomen först i förskoleålder eller skolålder då kraven ökar. Det finns även en del personer som får sin diagnos först under sin ungdomstid eller när de är vuxna. Att få en diagnos är viktig för att du och din omgivning ska få rätt förståelse och stöd.

Att leva med autism

Hur autismen påverkar din vardag är individuellt och beror bland annat på dina symtom, din ålder och var du är i livet.

Precis som alla andra, vill de flesta med autism ha vänner. Vissa upplever det svårt att få och behålla vänner på grund av svårigheter med kommunikation och socialt samspel. Här kan du behöva träna på hur du tar kontakt och följer sociala umgängesregler.

Det flesta av oss upplever fritiden som något positivt. Men för dig med autism kan fritiden i stället bli stressande. Det är vanligt att personer med autism fungerar bäst när allt går enligt satta rutiner. Det kan vara svårt att hitta aktiviteter som är meningsfulla och ger återhämtning. Både barn och vuxna med autism kan därför behöva hjälp med att planera sin fritid.

Du med autism kan ha en ojämn begåvningsnivå. Det innebär att du utvecklar färdigheter inom specifika områden, samtidigt som du kan behöva stöd i andra. Flera med autism upplever förmågor som kan vara värdefulla i arbetslivet. Det är till exempel vanligt att man är noggrann, energisk, uthållig och fokuserad på sina uppgifter.

När du flyttar hemifrån ställs du inför nya krav. Det är många praktiska vardagssysslor du behöver göra, som att sköta hygien, tvätt, ekonomi, inköp och matlagning. Här är det vissa som behöver hjälp att få vardagen att fungera.

Autism varierar i grad från person till person. En del personer med autism kan leva självständigt, medan andra behöver mer hjälp.

Så kan du underlätta din vardag trots diagnosen

När man har autism har man behov av stöd och anpassningar i sin vardag. Här är några exempel:


Förstå dina behov och skapa strategier

Lär dig om din diagnos och lär känna vad som fungerar bäst för dig i olika situationer. Då kan du enklare forma strategier som hjälper dig.

 

Följ dina fasta rutiner

Skapa och följ en konsekvent daglig rutin som ger dig trygghet och förutsägbarhet.

 

Engagera dig i dina intressen

Genom att engagera dig i dina intressen ökar du din självkänsla och glädje i vardagen.

 

Vad du som anhörig kan tänka på

Är du anhörig underlättar det att känna till vilka utmaningar ditt barn eller din närstående har i och med sin diagnos. Bidra med en stöttande miljö. Ställ rimliga krav och ha förståelse för de utmaningar personen har. Du kan också engagera dig i sociala nätverk för familjer i liknande situation där ni kan dela erfarenheter och stötta varandra.

Så hjälper vi på Unika dig med autism

Vi på Unika vill att alla ska kunna leva ett självständigt och meningsfullt liv trots sina utmaningar. Vi erbjuder olika typer av stöd för dig som har autism. Vårt mål är att hitta vägar där du kan hantera dina utmaningar på ett sätt som passar dig.

Vi jobbar bland annat med olika typer av kommunikationsstöd genom alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Detta för att underlätta dialog och socialt samspel. Vänlig kontakta oss om du vill veta mer.

Vanliga frågor och svar om autism

Vilka är de första stegen att ta om man misstänker autism?

Ta kontakt med läkare, ofta allmänläkare på vårdcentralen, för en första bedömning. Om det behövs kan läkaren skicka dig vidare till en specialistmottagning för utredning. Det kan vara med en barnpsykiater eller psykolog.

Vilka är de vanligaste tecknen på autism hos barn?

Att undvika ögonkontakt och att vara onormalt sen med att börja prata kan vara tidiga tecken på autism. Ju äldre barnet blir visar sig svårigheter med kommunikation, socialt samspel och förekomsten av begränsade, repetitiva intressen. 

I takt med att barnet blir äldre kan barnet visa sig ha svårt med kommunikation och socialt samspel. Barnet kan även ha begränsade, repetitiva intressen. 

Hur vanligt är samsjuklighet vid autism?

Personer med autism kan också ha andra diagnoser. Det kallas då för samsjuklighet. Det kan till exempel vara:

  • Adhd
  • Intellektuell funktionsnedsättning
  • Depression
  • Ångest


Är autism ärftligt?

Ja, många gånger beror autism på ärftlighet. Om en familjemedlem eller släkting har autism ökar sannolikheten att ett barn utvecklar funktionsnedsättningen.

Kan autism upptäckas i vuxen ålder?

Autism är något du föds med och har hela ditt liv. I vissa fall av mildare autism kan funktionsnedsättningen bli märkbar först i vuxen ålder. Speciellt när sociala och vardagliga krav ökar i form av jobb och vardagssysslor.