Add – en typ av adhd

Add är en funktionsnedsättning som påverkar din koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. Hur stora utmaningar du har i vardagen kan variera.

Kort om vad add innebär

Add är ett äldre begrepp för adhd. Det är en del av samma förkortning och står för Attention Deficit Disorder. Det vill säga adhd fast utan hyperaktivitet.
Add är därför inte längre det formella namnet för diagnosen men begreppet är fortfarande vanligt i dagligt tal. I denna text använder vi därför benämningen add för att förklara de symtom och utmaningar man kan ha när man har denna typ av adhd.

Add påverkar främst din förmåga att hålla fokus och bidrar till svårigheter att utföra olika uppgifter. Personer med add har ofta lägre nivå av signalsubstanser i hjärnan. Det har också visat sig att de delar av hjärnan som styr uppmärksamhet och förmågan att hålla koll på flera saker skiljer sig hos en person med add.

Add kan drabba vem som helst oavsett ålder, bakgrund eller kön. Forskning tyder på att en av de främsta orsakerna till add är ärftlighet. Det är vanligt att någon i familjen eller släkten har en liknande funktionsnedsättning.

Andra faktorer kan bidra till add är till exempel komplikationer vid födsel, eller olika påfrestningar under tidig utveckling och graviditet.

Hur kan add yttra sig?

Add ger ofta mindre tydliga symptom än adhd. Du med add kan uppleva följande symtom:

Du har svårigheter med att upprätthålla uppmärksamhet och fokus.
Du dagdrömmer till en grad att det påverkar dig negativt i vardagen.
Du påverkas av glömska som får dig att missa avtalade möten eller tappa bort dina saker.
Du har svårigheter med att organisera din tid och slutföra uppgifter.
Du blir lätt distraherad vid yttre stimuli.
Du upplever svårigheter att påbörja eller fullfölja uppgifter.
Du har sömnproblem och upplever onormal trötthet.

Det är viktigt att komma ihåg att varje individ med add är unik. Symtomen kan därför variera stort. Symtom kan också förändras över tid, beroende på miljö eller yttre påverkan.

Hur kan livet med add se ut?

Du med add kan stöta på utmaningar inom skola och arbete, eller med vardagssysslor. Funktionsnedsättningen kan även påverka sociala relationer och självkänsla.

Du kan ha svårt att koncentrera dig om det händer mycket runtomkring dig, vilket kan störa dig i arbetsmiljö eller skolmiljö. Ofta kan du uppleva att du dagdrömmer och förlorar dig i tankar som gör det svårt att förstå muntliga instruktioner och följa med i samtal.

Att planera och genomföra uppgifter kan vara utmanande. Du kan ha en tendens att undvika eller skjuta upp arbete som kräver mental ansträngning, som till exempel administrativt arbete eller läxor. Det kan leda till ökad stress.

Du kan även missförstå sociala signaler eller ha problem att upprätthålla konversationer på grund av ouppmärksamhet.

Trots utmaningar är det många som upplever vissa styrkor med sin add. Det kan vara styrkor som kreativitet och nytänkande, problemlösning och djupt fokus när de ägnar sig åt något som intresserar dem.

Vad kan du och dina anhöriga göra?

Det finns flera metoder som kan hjälpa dig att göra din vardag enklare. Är du anhörig kan det underlätta att känna till vilka utmaningar ditt barn eller din närstående har i och med sin diagnos. Här är några vanliga metoder personer med add kan ha nytta av.

Struktur och rutiner

Rutiner minskar stress i vardagen. En välplanerad livssituation underlättar för fokus och produktivitet, och gör det lättare att hantera oförutsägbara händelser. Använd hjälpmedel som exempelvis en kalender för att strukturera din vardag.

Tydliga mål

Tydliga mål kan hjälpa dig att behålla motivation. Det kan vara en utmaning att ägna sig åt omfattande eller tidskrävande uppgifter, därför kan det underlätta att sätta upp delmål.

Prioritera sömn, motion och hälsosam kost

Sömn, motion och hälsosam kost kan hjälpa dig att upprätthålla en jämn energinivå och minska stress. För dig med add är det extra viktigt att äta och sova på regelbundna tider för att skapa balans. Hälsosamma rutiner gör dig bland annat mindre sårbar för utmaningar.

Så hjälper vi på Unika dig med add

Vi på Unika vill att alla ska kunna leva ett självständigt och meningsfullt liv trots sina utmaningar. Vårt mål är att hitta vägar där du kan hantera dina utmaningar på ett sätt som passar dig.

Vi erbjuder bland annat hjälp med vardagsstruktur och stöd i skola, hem eller arbetsliv. Vi hjälper dig med anpassade planer och aktiviteter utifrån dina behov, styrkor, intressen och utmaningar. Planerna kan innefatta hjälp med dagliga rutiner, stöd i sociala sammanhang eller stöd vid arbete och studier.

Vi erbjuder stöd till anpassningar i din miljö som hjälper dig att planera och organisera din vardag, hantera din tid, minnas och ta beslut. Vi tar fram information och kommunikationsstöd utifrån dina behov.

För att du ska uppnå ökat välbefinnande erbjuder vi anpassat stöd utifrån dina förutsättningar med hjälp av metoderna tydliggörande pedagogik och KASAM. Där du kan ha svårt med motivation erbjuder vi dig stöd att hitta lösningar genom motiverande samtal (MI).

Genom vårt hälsofrämjande förhållningssätt hjälper vi dig gärna att hitta alternativ till hälsosamma levnadsvanor utifrån dina önskemål och förutsättningar. Vi planerar, genomför och följer alltid upp våra insatser tillsammans med dig genom vårt evidensbaserade förhållningssätt.

Vanliga frågor och svar om add

Vad skiljer add från adhd?

Add är en typ av adhd, där adhd är ett samlingsnamn för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Skillnaden är att den som har add inte har de hyperaktiva och impulsiva beteendena.

Add är inte längre den formella benämningen för diagnosen, men är fortfarande vanlig i dagligt tal. På den här sidan förklarar vi

Finns det skillnader i add mellan kvinnor och män?

Ja, det kan finnas skillnader i hur add yttrar sig mellan kvinnor och män. Forskning tyder på att kvinnor ofta har inåtvända symtom, medan män uppvisar mer utåtriktade beteenden. Kvinnor kan därför löpa högre risk för odiagnostiserad add på grund av subtila symtom, vilket i sin tur kan leda till utmaningar som låg självkänsla och ångest.

Vad gör jag om jag misstänker att jag eller mitt barn har add?

Ta kontakt med läkare, ofta allmänläkare på vårdcentralen, för en första bedömning. Om det behövs kan läkaren skicka dig vidare till en expert, som barnpsykiater eller psykolog, för en utredning.

Hur skiljer sig add mellan vuxna och barn?

Trots samma typ av symtom kan add visa sig på olika sätt hos vuxna och barn. För barn kan symtom visa sig i form av problem med att lyssna och förstå instruktioner och svårigheter att hänga med i skolan. Vuxna med add kan uppleva sömnproblem, hög benägenhet till ångest och förskjuten dygnsrytm. Många vuxna upplever att problemen avtar med åren, men det kan ändå vara bra att få en diagnos för att få tillgång till rätt behandling och resurser.