Hoppa till huvudinnehåll

Hur får jag plats på ett boende eller daglig verksamhet?

För att ha rätt till en insats enligt LSS måste du tillhöra någon av lagens personkretsar. Du söker plats hos kommunens biståndsbedömare. Du gör ansökan skriftligt själv eller med hjälp av någon.

Vissa kommuner använder sig av lagen om valfrihet (LoV) och då kan du välja boende eller daglig verksamhet själv förutsatt att boendet eller den dagliga verksamheten innefattas i lagen om valfrihet. Du kan då besöka de boenden eller dagliga verksamheter som finns för att själv se vilken som känns bäst.

Om kommunen inte använder sig av lagen om valfrihet erbjuds du plats på anvisade boenden eller dagliga verksamheter.

Vad erbjuder Unika inom funktionsnedsättning?

Unika arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva så aktiva och självständiga liv som möjligt. Vi driver gruppbostäder för vuxna, hem för barn med speciella behov och korttidsboenden för vuxna och barn runt om i Sverige. Vi har också daglig verksamhet och ledsagning. Den gemensamma nämnaren för alla verksamheter är att vi utgår från den enskilde personens förmågor och behov.

Vad är funktionshinder och funktionsnedsättning?

Idag skiljer man på begreppen funktionshinder och funktionsnedsättning. Funktionshinder är inte en egenskap hos en person. Istället är det miljön som kan vara funktionshindrande. Det kan handla om brister i tillgänglighet till exempel offentliga lokaler, information, möjligheten till arbete, och så vidare.

Med funktionsnedsättning menas en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.

Vad är LSS och vad innebär det?

LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Vilka diagnoser ingår i LSS?

LSS omfattar tre grupper som kallas lagens personkrets. Grupperna består av personer med

  1. intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd
  2. betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
  3. andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Läs mer om diagnoser som våra omsorgstagare kan ha.

Vad är det för skillnad på SoL och LSS?

Insatser inom LSS skall ge den enskilde goda levnadsvillkor medan SoL endast behöver ge skäliga levnadsvillkor. LSS ger dig inflytande och medbestämmande i utformandet av insatsen som är knuten till dig som person. SoL är en ramlag som ger verksamhetsknuten hjälp som inte är utformad efter just dig.

Vad är personkrets 1?

Personkrets 1 är diagnosbaserad och omfattar personer med en intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd.

Beroende på grad och miljö innebär en intellektuell funktionsnedsättning ett handikapp som uppstår innan den drabbade fyller 16 år.

Vad är personkrets 2?

Personkrets 2 är diagnosbaserad och inkluderar personer som fått ett betydande eller bestående funktionshinder efter en hjärnskada. Skadan kan vara orsakad av yttre våld eller en kroppslig sjukdom. Det kan handla om en trafikolycka eller en tumör som lett till begåvningsmässiga funktionshinder.